Jäz

Kom precis på (egentligen inte men man kan säga att jag "åter" kom på) att jag älskar att skriva. Det finns absolut inget bättre. Och det finns absolut inget som får mig att känna mig så bra på något som när jag skriver. Jag får på nåt  sätt utlopp för alla sinnen i det skrivna ordet. Är det inte fantastiskt när man hittar något man är bra på, och dessutom älskar att göra? Dumförklara mig gärna, men jag älskar litteraturhistoria. Okej, man får ha överseende med att häxan är som hon är. Men när man bara ligger hemma och läser vad författare, skalder, poeter för 200, 300 eller 50 år skrivit för något, så kan jag inget annat än att få gåshud. Hehe, jag vet, lite nörd över det hela, men så är det. Jag sups in i deras värld av varckert utvalda ord, sveps med av dess kraft och lever mig in i meningarna som om att jag själv skrivit dem. Kort och gott: det skrivna är min näring.

---