Jäz

Du säger att du älskar att läsa böcker.. Du har hyllor fulla med olika sorter.
Du väljer vilken du vill läsa, när du vill det.. och på vilket sätt. De står där och väntar på dig. De väntar, och samlar damm.. blir sköra. Ber om att få en lätt smekning från din hand för att få bort dammet... att du ska öppna dem.. se första sidan. Börja läsa. Fastna.
Gör du det?
Nu vet jag inte
Din favoritbok. Den du läst så många gånger om.. där handlingen är den samma, varje gång du läser. Den är sorglig på samma gamla ställe, irriterande och intrigerande... ger dig mod och visdom, knäcker dina drömmar och gör dig besviken.. om och om igen. Du hittar allt på samma sidor. Du kan dem utantill. Samma markeringar med din utslitna bläckpenna.. Fast ändå så läser du boken. Du hatar den lika mycket som du älskar den. En sorts dragningskraft du inte kan förklara. Boken har lärt dig något. Den har lärt dig massor. Det gjorde den första gången.. andra upprepades allt bara igen. Tredje var en gång för mycket. Vad vill du uppnå? Memorera den?
Det går inte. Du menar på att den nu står, snyggt och prydligt, som alltid i din bokhylla, och väntar på att du ska öppna den och börja läsa den.. om och om igen. Den lyser, för dig, klarast av alla i hela ditt bibliotek. Men, du glömmer, att invändigt, så är dessa färger avdankade och bleka. Sidorna är numera gulaktiga, med spröda kanter, där dina fingrar bytt blad. Sidorna är idag fyllda av tomma ord. Inget nytt. Inget som berör. Inget för dig?
Det var sen länge dags att göra sig av med den... att lägga den omsorgsfullt i den knastrande kaminen om du nu inte hade hjärta att kasta i den. För på hyllan står den, och iaktar dig, varje dag, dag in, och dg ut. Du blir aldrig fri.
Ta en paus och pusta ut. Sov ut ordentligt, och när dagen gryr för dig igen, och solen dina rosiga kinder smeker.. invänta brevbäraren. Inta en bekväm livsposition som du själv valt och öppna dagstidningen. Läs lite här och var.. var det passar, och det du tycker är intressant. Den kommer varje dag. 'Varje dag, för att du ska veta vad som i världen händer, inte vara låst till samma innehåll en evighet. Du kan inte kontrollera den och placera i din bokhylla bland alla böcker... för den passar inte in. Den kan inte stå där. Men ensamt, på ditt frukostbord, när du är som mest dig själv, så finns den till. Bara för dig. Alltid med något nytt, något uppfriskande, något intrigerande... Men konstant är den inte. Att äga går den ej. Den kommer när den vill.
Den finns därute.. det gäller bara för dig att vilja läsa den.
Kom ihåg, vad du än väljer att låta din diamanter översvepa, läs mellan raderna. Alltid.
De kommer säga dig mer än ord någonsin kommer att göra.

---