storm
Tillbaka till helvetet
Har inte orkat skriva. Är helt borta, antigen så har jag världens mest långdragna vinterkräksjuka eller så har jag fått i mig någon binekemask eller så. Kan inte sluta må illa, ha migrän, vara snurrig eller vilja spy, och det är jättejobbigt. Kanske är något med innerörat, balansen eller så? Om nån medicinstuderande råkar snubbla in här så ställ gärna en diagnos, för jag pallar inte mer.
Tyskland var supernice. Ich bewundere mich, dass es jedes mal besser wird. :) Inte mycket och tillägga, det får duga. hehe. Möjligt att man drar dit i sommar igen, kanske sommarjobb, kanske slappa.. får se.
Ang och jag har hittat tillbaka till varandra. Känns skönt. Saknat min vän.
Usch, saken blir inte bättre av att jag ser dig, ditt namn, din miljö, överallt, överallt. Du är inte mer än ett par personer bort, men så långt bort från mig har ingen varit. Ditt liv bredvid mitt, i denna massa av människor som varje dag gör sina uppgifter, mekaniskt, utan att tänka. Mönstermänniskor, myror i en myrstack som lyder myrdrottningen. Tål inte se dig mer. Du brukade bringa lycka och ljus i min vardag, nu är allt bara mörkt, och än mörkare blir det varje gång jag ser ditt namn. Ditt liv, inte längre bredvid mitt, utan någonstans i fjärran, men ändå bara så få personer bort.
De säger inte att kärlek och hat (men i detta fallet, lycka och olycka) är två sidor av samma mynt, förgäves. Jing och Jang, så är det. Om något underlättar en aning, så är "You're the Storm", med the Cardigans en lätt smekning från din hand. Låten är underbar.
... You're the storm, I'm a leaf...
